Ett litet steg i taget av Katherine Center

Författare: Katherine Center
Titel: Ett litet steg i taget
Förlag: Printz Publishing
Genre: Samtida skönlitteratur
Länkar: Adlibris / Bokus / Goodreads


Det är meningen att Margaret ska ha den bästa dagen i sitt liv. Det är ju alla hjärtans dag och hennes pojkvän verkar vara på väg att fria till henne. Synd bara att han verkar vilja göra det på det värsta tänkbara sättet.
Efter en olycka vaknar Margaret upp på sjukhus och plötsligt måste hon lära sig att leva igen, med förlorade funktioner i kroppen. Plus familjeproblem, en pojkvän som inte är värd vatten och den där skotska rehabsnubben.

För att börja med det positiva: Egentligen är 95% av boken bra - jag gillar Margaret, hur hon är skriven, hur hon funkar i vissa situationer. Hennes mamma fick mig att vilja strypa henne 100 gånger om, hennes pappa är en toffel, men en ängel och hennes syster är toppen. Att se Margarets motgångar och framsteg, hennes ovilja och hopp, hennes humor och sorg, det får mig som läsare att känna att saker hela tiden händer - även om det egentligen inte händer alltför mycket under bokens gång. De första fyra femtedelarna handlar om olyckan och tiden på sjukhuset, som utspelar sig över sex veckor. Sedan går det helt plötsligt flera månader innan boken slutligen är över.

Till det mindre positiva: Tja, jag tycker inte att det var fantastisk kemi mellan Margaret och Ian, det måste jag erkänna. Kanske var det för att Ian var så tillbakadragen, kanske var det miljön, kanske var det bara hur det är skrivet. Hur som helst, man undrar över vad som faktiskt pågår mellan dom - är det besvarat eller är han faktiskt bara en supergrinig tjurskalle. Och sedan är faktiskt boken bra, fram tills den sista femtedelen. Det funkar ändå, fram tills epilogen. Epilogen kunde författaren ha skippat helt. Visst, en del kanske vill veta vad som har hänt, men vissa saker är bättre att bara låta läsaren fantisera ihop själv. Personligen blev jag besviken på vissa delar i slutet av boken - andra delar var alltså bra.

Borde du läsa den då? Som sagt, jag gillade boken skarpt fram tills slutet - kanske gillar du slutet mer än mig? Men är du ute efter en bok om styrka, svaghet, att hitta sig själv när allt verkar gå åt helvete, familjerelationer och en gnutta romans, då tycker jag att du kan läsa denna.

3 av 5 rullstolar

/ Denise